Det kommer nog ta tid, i år igen, att vänja sej vid ett nytt årtal... Men till slut har man väl lärt sej att både skriva och säga det!

Gårdagen blev som väntat lugn. Eller lugn är kanske inte rätta ordet... Chrille, Olle och jag spelade Wii, och eftersom ingen av oss är så förtjusta i att förlora går det hett till ibland...

Vid 22:00 bänkade vi oss framför tv´n för att titta på junior-vm hockey. Mycket kul och spännande match!!! Olle, som ville följa med mej ut till torget vid midnatt, somnade gott i soffan, och när jag väckte honom straxt innan tolvslaget ville han fortsätta sova. (och jag förstår honom, för det såg så mysigt ut där han låg i soffan, med filt och kudde.) 

Just innan tolv ringde Cajsa och undrade om jag kunde hämta henne och hennes kompis Matilda. (Det florerade rykten om bombhot på torget, så de valde att lämna stället.) Vi parkerade bilen på en parkering en liten bit ifrån och tittade på rakteterna därifrån.

Vi skjutsade hem Matilda, och när vi kom hem hann vi se förlängningen och straffarna i hockeymatchen. Nästan direkt därefter ringde Petter och ville bli hämtad. Så jag styrde kosan mot torget igen och hämtade honom. Skönt att ha alla barnen hemma så man slapp oroa sej mer, utan kunde lugnt och stilla lägga sej och sova... Men innan jag hunnit sluta mina blå ringde telefonen igen... Man blir ju lite orolig eftersom klockan är 2:00 på natten... Det var en av mina jobbarkompisar, som behövde hjälp med skjuts. Jag, som är snäll av naturen, ställde självklart upp! ;0) 

Så framåt halv tre kunde jag somna och sov hela 5 timmar! Nu har jag varit uppe en stund och ska se om jag vågar gå ut med Soya... Det blåser som attan, och i skogen vågar man väl inte gå eftersom risken är stor att man får ett träd i skallen... När jag kommer hem igen ska jag nog lägga mej och läsa, eller kanske sova en liten stund till... 

I eftermiddag ska Cajsa, jag och hennes bandykompisar inventera på Willys och Petter och hans hockeylag ska inventera på Kvantum. Då har jag lovat Olle att han ska få hyra en film, som han kan se tillsammans med sin pappa. 

By the way, så reagerade inte Soya på raketerna i år heller. Det är så skönt! När grannens ungar smällde smällare ute på vår gata, satt hon i fotöljen i vardagsrummet och tittade nyfiket på dem. Och kring tolvslaget när de skjuter som mest, låg hon just innanför ytterdörren och sov! 

Hoppas ni hade en bra nyårsnatt! Och hoppas att 2011 blir ett toppenår för oss alla!!!